Internationella kvinnodagen..

Tillägg 9.3. För att klargöra vad jag menar med stolthet, som säkert någon kan ta som den stolthet som menas med en av de sju dödssynderna, så menar jag alltså en sådan stolthet som att inte be om ursäkt för att vara kvinna. (Eller egentligen att be om ursäkt för vad man än är så länge man är sig själv o inte skadar andra eller vad jag nu ska säga.) Det är inget fel - anser jag iaf - att vara stolt över sig själv, oberoende av kön, ursprung eller annat, så länge stoltheten inte blir till arrogans o att se ner på andra som inte är sådan som en själv. Att vara stolt över sig själv o sitt liv som det är innebär också enligt mitt sätt att se på tillvaron att acceptera sig själv o värdesätta det man redan åstadkommit. Så hoppas egentligen att alla kan vara stolta över sig själva, inte arroganta o nedlåtande mot andra individer. O det är definitivt inte könsbundet, vilket i sin tur inte begränsas av fysiska attribut. Så tja, egentligen sku jag väl ha kunna låta bli att skriva nåt alls, men skrivet är skrivet, o kvinnodagen är redan förbi - o som så många påpekat: det handlar inte om att egentligen fira sig själv för att man är kvinna, utan att vara glad över de steg mot jämställdhet som redan är uppnådda: samma lagliga rättigheter som männen - i alla fall i Finland. Sku väl kunna dra ut på texten o försöka skriva nåt mera o vettigare - kanske iaf - men tänker sluta här, med förhoppning om att det kommer en dag då de mänskliga rättigheterna gäller alla människor.