Små glädjemnen...

Ibland behöver det inte vara så märkvärdiga saker för att göra en kväll eller en morgon speciell o lyckad. Som igår kväll. Var ut till Björkö efter lite närproducerat fårkött (relativt nära producerat iaf, Björkö är ju inte så långt bort från Vasa ändå), o stannade på hemvägen för en kopp te hos Maggie. Satt o talade om dittan o dattan: mångkulturalitet&migration, katter, odling, högre makter, makt äver lag - slutade med att det blev det flera timmar vi suttit o egentligen bara talat. Kändes som balsam för själen, är länge sedan vi suttit o talat om så olika saker under en o samma diskussion! Spännande ibland att se o uppleva hur olika o halvflummiga åsnebryggor det blir. :P

O nu på morgonen så fick jag sova länge (dvs. Gösta sku inte ha mat 6-7 tiden som vanligt, utan höll sig lugn ända till en 11-tiden!) o när jag steg upp såg jag på kronärtskockorna: en av dem har slagit ut sina hjärtblad! Totalt 9 småttingar har grott, sådde väl 16 frön, så över hälften iaf, men sku minnas att groningsprocenten var på 65%, så inte så konstigt om alla inte gror. 

Ena hörnet av lådan, den fjärde syntes när jag vattnade dem.

5 småttingar, o sen nåt jag inte har en aning om vad det är,
använde lite gammal mylla, så kan ju vara nåt som inte grodde ifjol våras.

Största problemet är ju som sagt att Gösta gillar växter - dvs. att tugga o riva i dem - så kommer att måsta hitta på nåt sätt att skydda de här små livena. Han har redan hunnit snusa på dem o riva upp lappen jag satt i lådan för att hålla koll på var fröna var ifall jag sku ha sått nåt nytt innan de började gro. Så ja, Gösta kan nog.