Från november fram till nu... (mastodontinlägg)

Solnedgång över Stenhaga, sedd från balkongen...

November o december 2013 var ganska så annorlunda månader för min del. O för Göstas del också såklart, o helt säkert för T också. Så det blev en lite annorlunda slutkläm på det gågna året på mer än ett sätt. 

Blev solnedgångar "mitt på dagen" dvs före kl17, regn o rusk o konstigt väder, gosande med Gösta, filmer o god mat med T, trevliga stunder med vänner o våra respektive familjer. Dessutom hann vi med ett besök på Kantarellis samt mat på 1 rum o kök helgen före julafton. Mumsigt värre var det!

Vår nya pappersstjärna i köket

Sista jobbet gjorde jag i veckan före julafton, men var ju bara frågan om nån timme per vecka, så hade en hel del ledig tid. Därför så lekte jag ganska mycket "lyxhustru" dvs handlade o lagade mat, diskade (T har diskmaskin, det är lyx!!!), tvättade byk, hängde upp o vek in de torra kläderna samt pyntade lite inför julen. O i början på december blev det aktuellt att börja fundera på flyttandet av saker från min lägenhet - blev klart efter några veckors funderande o fram-o-tillbaka-åkande mellan lägenheterna att ett gemensamt hem lockade mer än väntat. 

Sade upp min lägenhet (från o med 1.2. är Bäcken ett minne blott) o började packa o gå igenom vad som sku tas med o vad som ska ges bort/slängas. Blev ju det vanliga julstressandet i december, så flyttandet är ännu på hälft... T hade såklart massor med jobb hela november o december (kvartalsbyte suger....) så försökte dra mitt strå till stacken genom att fixa mat o sånt, o några riktigt goda rätter blev det nog. Gåsstek med champinjoner, brysselkål, vitlök o spenat-ricotta-fylld färskpasta (sku jag minnas det var) blev definitivt en av de mera minnesvärda middagarna. 

Gås med brysselkål o annat mumsigt

Göstas lilla leksak som nästan hel...

Gösta hade lite svårt i början på november att förstå varför han måste vara ensam i Bäcken, så slutade med att han fick komma med, även om hans dygnsrytm inte direkt klaffade med T's. Men eftersom han trivdes så pass bra så gick det ganska bra redan i slutet på december, o nu sover han ofta nästan hela natten utan att bråka/härja/leka. Vilket är ungefär samma dygnsrytm han hade i Bäcken före hela den här rumban började.

Gösta fick dessutom två (inte ett utan två olika) klösträd till julklapp, o största delen av dagens tupplurar tar han i det som står i vardagsrummet. Eller sen under täcket, eller i nån av de 4 stolarna som finns att ligga i, så han har nog trivts här ända sedan den första helgen. Roligaste var kanske att se hur han ändrats från ganska så enstöring (mattes kisse såklart, men inte så värst kelsjuk med andra än mina närmaste vänner) till en modig jägare som till o med sover på T om jag inte ligger passligt.

Ena klösträdet

Förutom då Göstas flyttande till T's lägenhet blev det alltså en hel del annat funderande i juletiden. Firade jul med T's familj; aningen annorlunda med totalt 24 personer jämfört med 3 personer som vi firat de senaste åren dvs jag, mamma o pappa. Trevligt var det, men åt alldeles för mycket fisk (i år igen). Man lär sig tydligen aldrig...

Nyåret spenderades på Replot med gamla vänner o några som inte varit med så jättemånga gånger, men roligt hade vi nog! Blev knytkalas o maten verkade räcka till. :) På det stora hela var folk glada över att få fira nyår med bastu- o baljbadande, o gladast var väl vovven som fick sällskap o blev kliad av flera glada gäster o matad med hundgodis med jämna mellanrum....

Gösta var också glad kisse när vi kom hem på nyårsdagen o han fick träffa C igen. Blev en trött kisse efter timmar av lekande o härjande! :D

Det andra klösträdet

Så summa summarum över det gångna året:

Har blivit en hel del förändringar i mitt o Göstas liv, o de flesta till det bättre. Kan inte komma ihåg nåt annat år som varit så (till det mesta) positivt o som haft så många ögonöppnande händelser. Visst sku det stundvis ha kunnat vara bättre o jag sku säkert ha kunnat göra flera val på annat sätt, men med facit i handen så vet jag också att slutresultatet inte sku ha varit det samma. Trots allt så går livets stig genom alla de svårigheter o utmaningar som kommer emot mig, o endast genom att vara ärlig mot mig själv o min omgivning så kommer jag vidare på den vägen. Däremot är det lite svårt att vara ärlig mot omgivningen eftersom vi alla ser sanningen så som vi vill se den. 

Blev lite flummigt, men sanningen är ju att var o en ser endast en del av den verkligheten vi lever i, o ändå är inte det som andra ser overkligt. Sanningen är således väldigt subjektiv, o det man själv ser som sant kan te sig väldigt lögnaktigt av andra. Vi har alla olika filter o glasögon att se på världen med, o alla sanningar vi hör är subjektiva tolkningar av verkligheten. Ingen version är perfekt, o ju fler som tolkar mellan ursprungskällan o mottagaren, desto större risk att det blir "fel". Så i brist på bättre ordval; 

döm inte andras sanningar som lögn bara för att du inte ser dem på samma sätt.