Stannade idag i ett rött ljus på väg till Frida (håller på med en skoluppgift om den mångkulturella skolan) o konstaterade att rönnen bakom ljuset hade stora knoppar. Tur har man kameran med, även om bilden knappast gör skäl för hur stora o bulliga de här rönnknopparna såg ut i min lilla bubbla just då, just där...
Fick mig iaf en tankeställare: Tror att vi alla behöver ett rött ljus som stannar upp oss emellanåt - även om vi anser att det finns så mycket som måste åtgärdas just nu o inte om 5 minuter. Varför? Jo, så vi hinner se världen runt omkring oss istället för att envist o stressat hålla blicken fäst vid "något" där borta vid horisonten som ska vara värt den tid o den energi vi sätter på att förbereda den stunden vi kommer dit. Att leva i nuet är inte så enkelt alltid, men egentligen: nuet är allt vi har med säkerhet. Gårdagen kan man inte påverka mera, framtiden är inte hackad i sten. Varför kan man inte stanna upp o leva i nuet istället för att grubbla över gårdagen eller vara orolig över vad morgondagen för med sig?
Kommer osökt att tänka på en speciell animerad film igen, o ett vackert heligt persikoträd o den där gamla sköldpaddan som sa så mycket klokt innan han for vidare i ett moln av persikoblommor... Man kan lära sig mycket av "barnfilmer" bara man är öppen för de budskap de har... ;)
Oogway: Quit, don't quit? Noodles, don't noodles? You are too concerned about what was and what will be. There is a saying: yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift. That is why it is called the "present."
Borde lära mig den insikten o sluta fundera så mycket på det som varit o det som kanske kommer... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar